yyes, i´m a vampire

jag vill finnas för folk. som jag gjorde förut. jag vill våga starta en konversation utan att fundera på om personen i fråga tycker jag är en stalker. jag vill våga vara där för folk som behöver mig. jag vill våga vara behövd igen, som jag vågade förut, innan männen. eller, under männens tid, då dom regerade min värld. då fanns jag där, som en lyktstolpe, för henne, för titti, och för rasmus. men det gör jag inte länge. visst jag finns där för titti. men de tror jag alltid kommer va så, annars hade jag inte gift mig med henne. och rasmus förstår jag. men jag har accepterat det nu, allt det han gjorde, allt de bra och allt de dåliga, så nu, äntligen kanske vi kan starta en vänskap. och jag ska inte, jag kommer inte förstöra för dom, jag vill inte ha en man, som sagt, på något sätt.